En lång frånvaro från denna sida känns som ja... Välbehövt. Jag har skrivit mina rader på andra ställen, andra bloggar, dagböcker. Men en afton som denna, söndag, den 6 februari så känns det bara så rätt. Kaffekvarten känns som en början på ett bloggande i början av november som slutade allt för hastigt. Jag vet egentligen inte varför, men jag misstänker att orden rann ur mig. Jag ville vara anonym från människor som kanske sett min adress då jag länkat den på FB, jag ville skriva rader som bara mina närmsta kunde se. Men sedan november har mycket hänt, många fina händelser och långa givande samtal. Många skratt och en hel del tårfyllda stunder. Min älskling har bringat ljus i det mörker vi alla levt i nu under vintern och även nu när vi går mot ljusare tider lyser han upp hela mitt liv och vardag med skratt, värme och kärlek. Har ni haft den där känslan av att någonting är fulländat någongång? Så känns det för mig och har känts i många månader nu. Den tiden har varit omvälvande och livsförändrande. Jag lever i ljuset nu. Vårat ljus.

Om jag nu skulle runda av detta inlägg som är det första här på länge så tänkte jag säga att jag har varit och shoppat idag. Hittade mycket fint efter mycket om och men. I början så gick jag bara och traglade, usch och fy, jag hittar ingenting. Men sedan talade jag med hjärtat och han fick mig att ta mig i kragen och nog kom jag hem med lite fina kläder. Var och shoppade med mor min och syster Karin. Hon köpte en film som heter I rymden finns inga känslor. Vi såg den i kväll. I början tänkte jag:

Vintern är här, imorgon blir det ett 30 minuters julprogram på Vinstra. Jag, Karin och Kimpoo. Har tränat mitt gitarrspel och drömt om framtida äventyr. Jag vet egentligen vad som kommer hända inom framtiden, det känns trygg och spännande. Norrköping kommer jag ta med storm, ett nytt äventyr. Ett äventyr jag inväntar med stor längtan och nyfikenhet.

Du och jag kommer dansa längst gatorna, skratta och le, gå hand i hand.

Det är din och min tid nu.

Jag är redo, du är redo, vi är redo.

Det är första advent. Julen börjat närma sig med stora steg. Allt jag gör i veckorna handlar om julen; det är julsånger, luciababbel, förberedelser inför julavslutningar, diverse luciatåg och jag har redan kommit till lucka nio i chokladkalendern.

Jag har julmysit med mina kära vänner, i fredags var Kimpo här och förgyllde min vardag med sina fina ord och härliga dans. Vi skakade rumpa till tonerna av syster sol och befann oss på en helt annan plats och land än i det kalla vinteriga sverige. Var en fin flykt. igår var Julia och Elina här, vi drack glögg, Elina drack kravmärkt alkoholfri öl och jag var helt plötsligt 8 år igen och delade med mig utav mina djupaste hemligheter och de fick svära på att aldrig säga något.

Igår var det min födelsedag, hela 18 år fyllde jag. Nu har liten blivit stor...

Tänkte egentligen inte skriva speciellt mycket utan mest lägga upp några bilder. Men hur som så åt vi i alla fall middag och efter det var vi ute på hotellet. Det var väl rätt så roligt, roligast var att dansa! Men trevliga brudar hade man ju sällskap av så det blev en fin födelsedag trots allt. Kram på er

Tack för en fin födelsedag!

Nu är jag äntligen hemma från skolan, hunnit knaprat i mig några skorpor och ska snart bege mig ut i det otroligt slaskiga vädret. Mindre kul, men jag har ju alltid systeryster att babbla med. Fast jag känner mig osocial för tillfället. Jag misstänker att min pause från allt som rört bemötande av människor under tidigare dagar i veckan gjort att nu när jag gick till skolan, bland en massa männsikor så blev det explosion. Jag sov som en stock i natt, men endå känner jag mig trött.

Antar att det bara är att slänga på sig vinterskorna och trampa runt i slask med ett leende på läpparna.

Ibland drömmer jag...

Jag är en prinsessa, klädd som en bakelse som lever i ett litet hus med många små dammiga vrår att krypa in i. Ett hus med gammalt trägolv och en kamin. Där jag kan vakna bredvid den man jag älskar varje morgon, då jag under dagen kan höra hur en kaffekokare ljuder och barnfötter springer omkring mot det gamla trägolvet. Höra skratt och möta kärleksfulla ögon som uttrycker harmoni. Det är min dröm, att få leva i ett idylliskt gammalt hus med de jag älskar. Och jag får inte glömma att poängtera, jag vill vara klädd som en bakelse. Eller ja, i alla fall gå klädd i brokiga underkläder med massa spets.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Jag har julkänslor så jag har suttit och läst vintriga och juliga dikter. Texten under bilden är hämtad ur en dikt av Viktor Rydberg, tyckte texten var vacker, så den fick komplettera bilden.

Nu har garderoben rensats ur. Ut åkte gamla urtvättade tröjor och trosor. Om jag känner min familj rätt så kommer hälften av det jag rensat ut ur min garderob hamna i någon av de andras. Det positiva med att rensa ur garderoben är att man helt plötsligt får sådan överblick över vad man har för guldkorn som man glömt bort inne i garderoben. Jag upptäckte t. ex. en prickig tröja som jag inte haft den senaste månaden trots att den är perfekt för den här årstiden och tjusig är den också!

En annan sak som är positivt med att rensa ur garderoben, det är att man inser vad man faktiskt behöver. Jag har konstaterat att jag är i stort behov utav fina strumpbyxor i olika kulörer, så det ska införskaffas!

Och nu är kaffet klart så nu ska jag fylla på kaffekoppen!

Just nu så spelas: Babyshambles - Fuck forever

Gick ut och fotade hundarna, de lekte för fullt i det vita täcket som numera täcker min bakgård...

Det här blir ett sådant där inlägg då alla ska tycka synd om mig. Jag har ont i halsen och ryggen, jag är trött. Min katt gillar inte mig längre och jag bör verkligen stiga upp och rensa ur garderoben. Antar att det är bäst att jag sätter fart. Går ganska snabbt bara jag kommer igång.

Jag vet inte vad som ska förtäras till lunch. Någon som har något tips, recept? Jag vill vara kreativ och vill inte äta som igår. Den lunchen resulterade i 3 rostade skivor bröd m. smör.

Jag blir mäkta imponerad över mina fantastiska matvanor.

God morgon,

halvsitter nerbäddad i sängen, det är varmt och mysigt. Klara ligger bredvid mig och sover. Hennes mage är så varm och go. Blev ännu en hemma-dag idag. Är inte frisk, halsen är fortfarande smärtsam och halsmandlarna är uppsvälda och det är var!!! Usch, det där kanske var lite för mycket detaljer om min hals. Hahah!

Jag har nästan glömt av vad jag planerat att göra idag, men det blir i alla fall en massa vila och mys. Vore bra om jag sorterade ur min garderob. Då kanske det i alla fall finns en chans att jag hittar något snyggt som är antingen svart eller vitt till på lördag. Då blir det födelsedagsfirande, jag och systrami fyller 18 år. Tänka sig, man blir stor flicka. Ska fira med lite vänner och tårta här hemma och sedan ska vi antagligen ut på hotellet där det är Black and white-party. Det är tydligen några tjejer på gymnasiet som har det som UF-företag, så vi ska väl dit och stötta dem.

God kväll där ute i stugorna!

Klockan är strax efter 21 och jag börjar känna hur tröttheten börjat sätta sina spår. Trots att jag inte är speciellt pigg så gick jag upp tidigt i morse, 06.25 väckte mamma mig. Tog med mig täcket till soffan och myste ned mig, satte i gång filmen Dansa med vargar som är så otroligt bra, men ack så sorglig! Jag grät mig igenom halva filmen känns det som, eller ja, i alla fall slutet.

Vad händer i morgon då, ja, den stora frågan är om jag ska pallra till skolan och trotsa förkylningen eller om jag ska spendera ännu en dag nedbäddad, halvsovandes i sängen? Får se hur det känns i morgon, men känner jag mig okej så står det mellan ännu en vilodag då jag blir helt fullständigt kry med en massa bloggande, drönande samt rensning utav garderoben eller en slitsam men rolig dag i skolan. Valet är svårt, då jag verkligen drar mig inför att slänga en massa kläder jag aldrig använder i blåa plastsäckar och skänka till second hand.

Vad skriver man i sitt första blogginlägg egentligen? Måste man skriva något speciellt mer en:

-Hej och välkommen!

Det känns tråkigt att bara skriva så, men samtidigt är det en bra öppningsfras till en blogg. Hur som helst så hoppas jag att de som mot all förmodan råkar trilla in här stannar och läser samt lämnar ett litet spår.